För dig som är förälder

Förklara ekonomiska samband
Se till att förmedla dina egna ekonomiska erfarenheter och kunnande till din tonåring. Grundskolan lär inte ut särskilt mycket om detta. Ge barnet några praktiska räkneexempel ur livet, utan att de för den skull ska behöva känna sig skuldtyngda. Ungdomar behöver höra vettig information från dig och andra vuxna. De är mycket mottagliga för kunskap, men det gäller tyvärr även oklok och vilseledande information, som förmedlas via reklam eller av kompisar. Försök förmedla jordnära värderingar och sunt förnuft till din tonåring. De måste också få prova rent praktiskt hur det är att hantera pengar – och göra små misstag, så att de lär sig. Ett bra sätt är att vid en tidpunkt som du tycker är lämplig låta dem ha hand om hela eller delar av barnbidraget/studiebidraget.

Låt tonåringen ”öva” på pengar
En startpunkt för när din tonåring kan börja pröva ha hand om en del av sina egna inköp är när barnbidraget blir studiebidrag. Det kommer fortfarande till ditt konto, men du kan hjälpa din dotter/son att upprätta ett eget konto som du överför hela eller en del av studiebidraget till. Diskutera tillsammans vad tonåringens pengar ska räcka till och vilka saker du ska vara ansvarig för att betala. Det kan bli en hetsig diskussion och här är några några punkter som du själv och ni tillsammans kan fundera över.

- Börja med att förklara att du som förälder förstås står för mat och husrum. Detta är naturligtvis inget att diskutera, men för att tonåringen ska få en bild av vilka kostnader som ingår i ett hushåll är det bra att ta upp det.

- Föreslå att din tonåring själv betalar sina nöjen, kläder, godis, tidningar, spel, musik, smink.

- Större klädinköp som vinterjacka, vinterskor osv. kan du hjälpa till att betala. Kom överens om exakt vilka dessa plagg är.

- Om tonåringen tycker att det blir för lite pengar för henne/honom, kan du föreslå att om hon/han hjälper till hemma med vissa uppgifter, utgår det en viss ersättning. Det kan vara städning, gå och handla, laga mat eller att ta hand om återvinningsavfallet eller passa småsyskon. Kom överens exakt om vad arbetet ska innebära och hur stor betalningen för det blir.

- Skriv ned i detalj allt som ni kommer överens om. På detta sätt kan ni åtminstone undvika en del diskussioner efteråt!

Vad gäller utgifterna för tonåringens mobiltelefoni, kommer det oundvikligen att diskuteras en hel del om dessa. En del föräldrar ger sin tonåring kontantkort för att hon/han inte ska kunna ringa för hur mycket som helst och du ska stå där med en skyhög abbonemangsfaktura. Men tänk dig in i situationen att något händer när ditt barn är ute en sen kväll och han/hon inte har några pengar kvar på sin mobil. Det kan vara pinsamt att be om att få låna en kompis mobil, eller din tonåring kan befinna sig i en farlig situation och är ensam. Kolla runt hos mobiloperatörerna vilka avtal de har. Har du råd, står för ditt barns abonnemang, eller låt kanske henne/honom betala en del av fakturan, om den överstiger en viss överenskommen summa.

När ni nu har undertecknat ert ”avtal” ska ni hålla er till det. Bestäm hur länge det ska gälla innan det kan omförhandlas. Låt inte tonåringen få dig att falla till föga och sticka till henne/honom extra pengar för att hon inte har några kvar när ”alla andra” ska gå på den där speciella konserten, festen eller filmen. Detta är nämligen en praktisk erfarenhet som får din tonåring att lära sig tänka strategiskt om pengar, värdet av att lägga undan lite för kommande aktiviteter och att kanske göra upp en budget. Försök verkligen stå emot! Du kommer att bli anklagad för att vara snål, kanske smälls det i dörrar eller din tonåring gråter och skriker. Eller låser tyst in sig, vilket kan vara det värsta för en förälder att stå ut med, kanske. Men tappa inte ditt eget tålamod. Visa på ert kontrakt, som ni båda har undertecknat. Fixa en mysig hemmakväll, spela spel eller se en bra film tillsammans. Laga något särskilt gott du vet att din tonåring tycker om.
Du kommer att bli utsatt för flera övertalningsförsök; att få förskott, lån, extra pengar. Men fall inte till föga för detta. När ert avtal ”förfaller” enligt överenskommelsen, kan ni föra en diskussion om hur det har fungerat. Här kan du berätta lite om inkomster och utgifter, nämn något om din egen ekonomi. Tonåringen förstår kanske inte hur många räkningar och avbetalningar det kan finnas på en månad.
När din tonåring blir lite äldre kanske han/hon vill söka ett extra-arbete om inte pengarna räcker till. Eller om det är något speciellt han/hon vill spara till. Uppmuntra detta då, ge tips på kontakter och hur man skriver ett enkelt brev när man ansöker om ett jobb. Men låt din tonåring söka jobbet själv. När hon/han får tillgång till egna intjänade pengar kommer det att ge henne/honom en bra erfarenhet att bygga på senare i livet. Se dock till att arbetet inte inkräktar på studierna, som naturligtvis måste gå först.
De flesta tonåringar som gått ut gymnasiet bor kvar hemma, ett år eller flera. Du ska försåts kräva att hon/han söker ett jobb eller en utbildning. Om din tonåring får ett jobb innan hon/han studerar vidare, är det självklart att du ska ha betalt hemma. Arbetar din tonåring heltid, är det rimligt att hon/han betalar minst ett par tusen kronor i månaden. (Jobbar din tonåring deltid eller strö-timmar räcker kanske pengarna bara till hennes/hans nöjen, kläder och andra personliga tillhörigheter). På detta sätt förbereds din tonåring för den dag – kanske alltför snart tycker du! – hon/han ska ha ansvar för sitt eget hushåll. Det lär bli hårda diskussioner om detta, men du ska stå på dig här.
Om du har gott om pengar, kan du sätta in den summa tonåringen betalar på ett sparkonto. Det blir en överraskning och en bra startplåt när det är dags att sätta ett eget bo. Om ditt barn däremot studerar, och du har råd att underhålla honom/henne, är det naturligtvis en annan sak.

Att vara en förebild
Att du visa aktsamhet om ägodelar och omgivningen ger barnet värderingar i det långa loppet. Barn härmar beteende, om de får lära sig från början. Man lagar något som gått sönder, man slänger inte sina saker runt sig, man putsar skorna så de håller längre osv. Små saker som ger barnet minnesbilder där dina attityder fungerar som en modell för dem.

Veckopeng/månadspeng
På detta sätt lär sig barnet förhållandet mellan utgifter och inkomster och får en känsla för vad saker och ting kostar. Naturligtvis små saker i början, som godis, leksaker, glass. Men barnet får också en chans att erfara att man kan spara ihop till något man önskar eller behöver, fast inkomsterna verkar små. Ge dem så pass mycket så de har möjlighet att spara lite! Ett tips är att du öppnar ett konto till barnet, visa hur du överför en viss summa i månaden till dem, som en hjälp för dem att spara. Du kan lova att du sätter in lika mycket eller dubbelt så mycket som de själva sätter in t.ex.
Det är vanligt att barn får en veckopeng när de börjar skolan, och fram till 10-årsåldern. Från 10 års ålder brukar de flesta barn få en månadspeng i stället. Varje familj måste själv komma fram till vilka belopp som ska gälla för deras barn. Kanske vill man spara till en gemensam semesterresa till ett resmål barnen är med och väljer? Då kanske barnet/tonåringen är beredd att gå med på en lägre summa till månadspengen/veckopengen under den tid familjen solidariskt sparar till resan. Här är lite statistik, men tänk på att varje familj har sina olika resurser och överväganden!

Veckopeng

Ålder 6 7 8 9

Kronor/vecka 130 140 200 280 440 600 730 950

Månadspeng

Ålder 10 11 12 13 14 15 16 17

Kronor/vecka 20 25 25 30

Se upp med…
att sticka till barnen pengar, fast de har egna att betala med. De tycker ofta det är roligt att få ta pengarna ur sin egen börs, särskilt de mindre. De får känna sitt eget ansvar, känna sig ”stora”. Om du betalar åt dem, får de ju dessutom inte chansen att erfara hur mycket deras tillgångar kan räcka till. Tjata heller inte på dem, om deras kalkyler och planering inte visar sig stämma. Erfarenheten får de av det som de upplever, utan att du ger dem pekpinnar. Däremot kan du dela med dig av misstag du själv gjort vid olika tillfällen, som ung eller vuxen. Det kan bli en rolig historia som ni båda skrattar åt. Om du bjuder på dig själv utan att döma, lär sig barnet att göra det samma.

Reklamens värld
Informera barnet/tonåringen om hur reklam kan påverka hjärnan, hur de s.k. subliminala budskapen; korta bildsekvenser tillsammans med en en slagfärdig slogan eller en häftig låt i ett reklaminslag på TV, kan påverka oss att välja en viss vara fast vi knappt hunnit uppfatta bilden och ljudet. Mycket reklam ger budskap till barn fast direkt reklam till barn inte är tillåtet. På en reklambild för en viss färdiglagad maträtt eller ett sköljmedel finns ett leende barn med t.ex. Berätta för barnet hur reklambyråerna försöker nå föräldrarna via att barnen kan tjata på dem att välja ett visst märke framför ett annat. På detta sätt kan du få ditt barn/tonåring att kritiskt kunna genomskåda marknadsföring av olika slag, och lära sig att tänka själv. Konstigt nog är ofta yngre barn mottagliga för denna information, men när de befinner sig i de tidiga tonåren har de plötsligt glömt sådan kunskap. Här är det ofta grupptrycket som är boven i dramat. Om de närmast kompisarna har jeans av ett visst märke, kan din tonåring inte tänka sig att köpa ett annat, oavsett om ni tillsammans kritiskt granskar reklamen och kommer fram till att det finns jeans av likvärdiga märken som kan kosta avsevärt mindre. Här får ni väga för och emot, och tonåringen bör själv ekonomiskt få ta konsekvenserna av sitt val.

Mobiltelefoner och sånt som ”alla andra får”
Du avgör såklart vad ditt barn är moget att hantera. Att alla andra har något är inte alltid ett argument för att ditt barn också ska ha det. Ibland kan det förstås vara så, men inte alltid. Dessutom vet du ju inte hur många dessa ”alla andra” egentligen är.
När det gäller mobiltelefoner är det inte självklart ett en 10-åring ska gå omkring med en sådan varje dag. Men i vissa situationer kan det förstås vara en trygghet. För ett så litet barn är då kontantkort ett bra val.
När det gäller äldre ungdomar som försörjer sig själva finns det en risk för att de ringer, wappar och mms:ar för mycket när de har ett eget abonnemang. Fakturorna kan då bli så höga att de förfaller utan att den unga personen kan betala dem. De ekonomiska konsekvenserna av en sådan situation behöver din son/dotter få inblick i medan hon/han ännu bor hemma. Då minskar risken att den unga vuxnas ärenden hamnar hos inkassobolag eller – ännu värre - kronofogden.